Rekekroken juni 2010

Här igen. Sommarn är här, gräset var onödigt långt när vi anlände, men det var snart fixat. På nedsidan huset hade dock Magnus förbarmat sej så där var det redan ok.

Rekekroken i Skåne i Sverige

Den 16 april kunde vi inte hålla oss längre. Då packade vi väskorna och drog till Rekekroken, som ligger i Höganäs kommun på Kullahalvön i Skåne. Historiskt är byn mest känd för att filmskådespelaren Edward Persson bodde här till sin död den 19 september 1957. Han har sin grav på Jonstorps kyrkogård en bit härifrån.

Som vanligt kan man klicka på bilderna för att se dom i rätt storlek.

Vårt mål var detta vita sutteränghus i vinkel på Grubbavägen 9. Det tillhör vår dotter och hennes familj, men dom bor just nu i Holland så Karin och jag kan åka dit och bo nästan närhelst vi har lust.

Så här vackert blommade vitipporna hos grannarna Carina och Magnus när vi kom dit.

Vi hade inte så många vitsippor i trädgården. Däremot hade vi många eklöv kvar sedan förra hösten.

18 säckar krattade Karin snabbt ihop, vilka vi så småningom donerade till soptippen i Höganäs.

Vi har bara trevliga grannar runt omkring oss. Dom flesta bor här året runt så vi har god bevakning av huset.

Här bor Carina o Magnus.

och här bor Anja och Ulf.

och här Lola och Jan

Här en riktig sommarstuga vars ägare bor i Perstorp.

Vägen i nederkanten går från Grubbavägen upp till Lola o Jan och till oss.

Grubbavägen slutar med en vändplan nere vid sommarstugan.

Denna Värsåsvilla ligger i skogskanten nedanför oss på väg mot badet vid Skälderviken.
Det har kommit upp i vinter.

Här börjar Grubbavägen och här bor vår ICA-handlare i sitt nybyggda hus.

Så här mysigt fastboende kan en liten sommarstuga i kvarteret bli för en bra slant pengar.

Grubbavägens mest exclusiva bilparkering.
Klicka på bilden och läs på skylten! Fast ibland fuskar dom och parkerar en Audi där också.

Det finns många mysiga hus utefter strandpromenaden Gamla Rekekroken.

Här bodde Edward Persson. Fönsterbyte på gång ...

Han Edward hade fin utsikt över Skälderviken. Bjärehalvön i bakgrunden.

Tänk om man hade detta hus.

..... eller detta. Båda är för oss så skånska och så mysiga.

Sädesärlan är här

- Så här skriver Naturhistoriska Muséet om sädesärlan. Jag har sett två stycken i dag ute vid Picassoskulpturen.

Sädesärla,

Motacilla alba

Sädesärla är en långsträckt, smäcker fågel i svart, grått och vitt. Den långa stjärten är nästan aldrig stilla, utan den vippar hela tiden. Den gamla hanen har skarpt markerad gräns mellan den svarta nacken och den grå ryggen. Honan, däremot, har en betydligt diffusare övergång mellan svart nacke och grå rygg. Sädesärla är en välkänd fågel som finns i hela landet, ofta i vår närhet. Den svenska populationen uppskattas till från en halv till en miljon par, och beståndet verkar vara ganska stabilt.

´När man går förbi en ärla på en åker skall man tala till den för då blir det ett gott år´ är ett gammalt ordspråk.

Det svenska namnet kommer sig, sedan långliga tider, sannolikt av att när ärlan anländer på våren så uppehåller den sig gärna på nyplöjda åkrar, där den livnär sig av sädeskorn, insekter och liknande. Har tidigare kallats sädes-ärla, vilket verkar vara det äldsta kända uttrycket, men den har även kallats säs-ärla, säds-ärla, säsälla, såsigga, plogärla, tranärla, åkerhöna, husärla, såärla, ringärla, långhals, kokvitta, kvickstjärt, vippstjärt med flera.

Sädesärla avviker från de flesta andra fåglars flyttningsriktning, och den flyttar under september mot sydost. Övervintringsområdet ligger i nordöstra Afrika (Egypten) och Mellersta Östern. Huvuddelen av sädesärlorna återvänder under april. Några få kan övervintra i södra och mellersta Sverige.

Högsta kända ålder är 12 år och 3 månader.

Sannakajen i Kristinehamn

Bojorten Christine af Bro- tillika det flytande stadsvapnet- har efter sin jungfrufärd den 18 juni 2005 varit ett välbesökt turistmål. Bojort är ett fartyg av nederländskt ursprung och användes på 1500-1700-talen för transporter av främst stångjärn från Bergslagens hyttor. Inga fartyg av dessa modeller fanns kvar i Norden men som ett EU- och arbetsmarknadsprojekt har man rekonstruerat ett sådant fartyg i Kristinehamn. Denna nya bojort med en total längd på 29,5 meter och en vikt på 130 ton marknadsförs som ett turist- och kulturprojekt av Kristinehamns kommun, som sedan år 2000 är huvudman i projektet. Denna bojort bär namnet "Christine af Bro, och byggdes under åren 1997-2005. I augusti 2005 var fartyget med på slutmålet av Tall Ship Race i Fredrikstad i Norge. Under denna resa besökte över 5 000 personer fartyget.

Här ligger hon, Christine af Bro, vid Sannakajen och fryser i isen, men hon har ju ett täcke på sig.
Om några veckor är isen och täcket borta och då framstår hon i all sin glans.

Två cementbåtar (byggda i cement) håller vakt i aktern.

Livräddningdkryssaren Victoria har haft en behaglig vinter på kajen.

Environiq är den enorma idrottsarenan, som byggdes för sådär 3 år sedan.
På insidan stor som en fotbollsplan och hööögt i tak, - idealisk för modellflyg, jag vet.

Intill Environiq pålar man just nu för ett nytt äldreboende.
Dit kanske vi flyttar när vi blir riktigt gamla, det ligger ju bara tvär över gatan för våran del.

Det nya badhuset skall invigas 1 juni.

Entrén blir gemensam med Environiq, fast än tar man sig inte dit.

Fjärrvärmeverket ligger nära badhuset ...



och dom har gott om bränsle i lager så man slipper nog att bada i kallvatten.

Tipspromenaden den 14 mars 2010

Söndagen den 14 mars trotsade vi vinterkylan och gick Kiwanis och Lions tipspromenad längs Vålösundet.
Frågorna var som vanligt tillrättalagda för dom som följer med i nutiden,
d v s ingenting för oss antika pensionärer som minns allt från 1940-talet som om det hänt igår.

Klicka på bilderna om du tycker att dom är för små.

På Sannakajen, strax nedanför där vi bor, har man rivit alla gamla byggnader
och nu börjat påla för ny bebyggelse. Först bygger man nytt äldreboende.
I bakgrunden ligger den enorma idrottshallen Environiq och det nya badhuset.
Badhuset invigs nu i april 2010.

Vålösundets flytbryggor ligger stadigt i isen.

Har Erikssons sommarbostad fått ett fyrtorn på taket?
Nej det är ett härligt rum däruppe med utsikt över Vålösundet.

Ute vid sommarhemmets brygga ligger ett riktigt fartyg infruset
och där bor någon för det ryker ur skorstenen..

Den frågan klarade vi!

Nästa lite kinesinspirerat

När snön smält av bord och bänk sitter vi kanske här i
solnedgången med en grillad kyckling och en flaska rödvin
och njuter av livet.

Om man har lyckats med jobbet i Florida
kan man komma hem och bygga så här.

Lycka är även att kunna ärva ett hus med detta läge.
Vi vet att någon gjort det nyligen.

När man gått till vägs ände och svarat på 12 tipsfrågor kommer man till Picassoudden ...

... där står statyn, som Pablo Picasso designat.

Den är hög och syns lång ut över Vänerhavet.

Längst bort i fjärran, bortom horisonten, ligger Lurö.
Två vandringsmän är visst på väg dit. - Hoppas att isen håller.

Tema: Flyg

Är det Ryanair som tänker landa tro?

När man har en blogg skall man underhålla den. Det gör inte jag just nu. På söndag skall vi nog i alla fall på promenad. Då lovar jag ev. att ev. ha kameran med mej.
Tänk om jag hade haft den med idag när vi skulle hämta björkris i skogen. Då hade jag kunnat plåta en helikopter på nära håll. På A9-s gamla körplan bland snödrivorna fanns han, Johan som flög en liten radiostyrd helikopter hur enkelt som helst. Jag blev så avundsjuk för när jag flyger min lilla helikopter går det inte alls så bra som det gjorde för Johan. Jag bara kraschar och beställer nya rotorblad från Taiwan hela tiden.

Två hjul, lite segelduk, en 40 hkr motor, en propeller, en fåtölj, lite järnskrot och en hel del fantasi.

Men jag har något som jag tror inte Johan har, en nyligen inköpt byggsats till modellflygplanet El-Lajban. Tyvärr har inte "hsb" beviljat dispens till att använda köksbordet som byggplats. Där skall bakas och ätas mat och inte kladdas ner med limfläckar, så bygget har inte kommit igång ännu. Dessbättre har jag en snäll och förstående kompis på stan, som skiner i om det blir limfläckar på bordet i tvättstugan ute i gårdshuset. Dit kan man få egen nyckel. Där kan man bygga. Och det kostar bara en semla då och då till förmiddagskaffet åt kompisen och mej. - Tänk om man skulle ta dit en säng också.

Åter till vintern, snön och kylan

Kommentarer till bilderna torde egentligen vara överflödiga, men nog kändes det brrr ... att komma från Holländskt vårväder till kalla Norden med -20 grader på morgnarna.


Vår stackars bil på väg att bli insnöad.


En husbil i väntan på badsommaren 2010.


En häck full av snö.






Tåget kom knappt fram den dagen heller.


Från vårat köksfönster ...


och från våran balkong.


Här är mera snö på väg.


Vid Kvarndammen var det vacker solnedgång.


Forsen brusar.