Denna dag, den 30 november, år 1718, glömde Karl XII att ducka för en byxknapp som kom flygande i luften när han var i Norge på turné. Tänk om det i stället varit ett modellflygplan, då hade han säkert hört det komma och klarat livhanken.
Det är mycket därför jag håller på med denna ädla sport. Om man flyger själv har man ju dessutom fullständig kontroll (hmm?). Det enda som brukar kunna hända är att marken snabbt och okontrollerat höjer sig och slår i flygplanet. Det har hänt mej några (många) gånger, men medan man väntar på att marken skall sjunka tillbaka igen brukar man hinna tejpa och limma ihop flygplanet och snabbt vara i luften igen.
I förra veckan flög jag min nybyggda El-Lajban för första gången utan problem. Till sanningen hör dock att min mentor Bosse stod bakom ryggen på mej och hade kopplat in sej med en kabel så att vi körde dubbelkommando, men hans insats bestod (bara) av start och landning. Själva
flygningen klarade jag faktiskt på egen hand.
Två veckor tidigare hade jag försökt att flyga
samma plan på egen hand. Då gjorde marken flera skutt uppåt och sista gången blev skadorna på planet så stora att jag fick uppsöka verkstad (köksbordet) för reparation.
Så här ser mitt flygfält ut. En fotbollsplan några hundra meter bort från huset där vi bor har annekterats. Det är inte alltid som gräset är så välklippt, men vad gör väl det så länge fälthyran är 0:- kr. Dessutom är det väldigt sällan någon
spelar fotboll där så i praktiken disponerar jag fältet nästan ensam.
Nu närmar sej vintern och då kan man flytta inomhus.
Idrottsarenan på bilden är jättestor, har högt i tak och är ofta ledig och då kan man gå dit och fråga om man får flyga en stund.
Helst flyger jag Krax. Den är lätt att bygga och att reparera och att stuva in i bilen. Dessutom flyger den jättefint. Konstruktören är min kompis Björn i Hyltebruk och den kostar bara några tior i material. Naturligtvis tillkommer radiogrejorna på en dryg tusenlapp men den går även att flytta över till andra flygplan om man så vill.
Här står grejorna färdiga inne på idrottsarenans konstgräs färdiga att användas. T. o. m. sändarantennen är utdragen. Detta är lätt att glömma om man inte använder en checklista och då har man garanterat ställt till det för sig. Antingen går planet i backen, fastnar i någon trädtopp, fastnar högst upp i fångnätet i idrottshallen eller flyger bort för alltid. Jag har testat all varianter utom den allra sista.
