Gamla minnen börjar dyka upp. Det beror säkert på åldern.
Den 10 januari 2001 minns jag att vi åkte rysk skranglig buss från Amerikanska ambassaden i Moskva till Star City några mil, kanske 10, nordöst om Moskva. Resan var arrangerad för ambassadfolket, men på något sätt kunde Karin, jag och vår dotter Birgitta få hänga med.
I Wikipedia står det sålunda:
Star City (Russian: Звёздный городо́к, Zvyozdny gorodok[1]) is a common name of an area in Moscow Oblast, Russia, which has since the 1960s been home to the Yuri Gagarin Cosmonaut Training Center (GCTC). Officially, the area was known as "closed military townlet No. 1" and at various times had also been designated as Shchyolkovo-14 (Щёлково-14) and Zvyozdny (Звёздный).[2]
Infarten till området var ståtlig och man förstod att det gått åt många rubel här under årens lopp och så gör allt framgent.
Jurij Gagarin och Valentina Teresjkova kommer vi gamlingar säkert ihåg.
Gagarin omkom i en flygolycka medan Teresjkova fortfarande lever.
Mera Wikipedia:
Valentina Teresjkova föddes den 6 mars 1937 i en liten by i Jaroslavl oblast i västra Ryssland. Hennes far var traktorförare och hennes mor arbetade inom textilindustrin. Hon gick inte i skolan eftersom hennes föräldrar var fattiga. Hon började i skolan 1945 vid 8 års ålder, men slutade 1953 och fortsatte sin utbildning med korrespondenskurser. Hon blev intresserad av fallskärmshoppning i ung ålder, och utövade hobbyn i den lokala flygföreningen, och gjorde sitt första hopp den 21 maj 1959 vid 22 års ålder. Det var hennes kunskaper inom fallskärmshoppning som gjorde att hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet. Teresjkova var liksom hennes mor textilfabriksarbetare och amatörfallskärmshoppare när hon rekryterades i kosmonaututbildningen med tre andra kvinnor. Av dessa fyra var det endast hon som blev kosmonaut.
Rymdfärden
Den 16 juni 1963 blev hon den första kvinnan i rymden när hon lyfte med rymdfarkosten Vostok 6 från kosmodromen i Bajkonur. Hon flög 48 varv i omloppsbana runt jorden under totalt två dygn, 22 timmar och 50 minuter. Teresjkovas rymdfärd är ännu i dag den enda genomförda rymdfärden med enbart kvinnlig besättning. Rymdfärden var den sista i Vostokprogrammet och den varade längre än alla dittills genomförda amerikanska rymdfärder tillsammans. Under hela färden anropades Teresjkova från markkontrollen med namnet Tjajka, vilket är ryska för måsen.
I Star City utbildar och tränar man ryska kosmonater och västerländska astronater.
Vi fick se mock-uper av dom rymdskepp man då och även nu använder. Dom var all exakta kopior av dom riktiga och vi fick även krypa in i och igenom modulerna om vi ville. Jag kunde snabbt konstatera att jag aldrig skulle kunna bli uttagen. Idealt kosmonatmått var nog ca 160 cm längd och en trivselvikt på max 60 kg vikt för att kvala in till det yrket.
Den stora cylindern på närmast föregående bild är en fullskalig mock-up på en av modulerna i rymdstationen ISS, som just nu flyger omkring däruppe. Den tränade man i för fullt i år 2001.
I denna vattentank tränade man att arbeta i viktlöshet.
På andra sidan tanken kan man se en kosmonat hänga i en kran färdig att sänkas ner för jobb på en modul som stod på botten.
Här står modulen
(Man hade ingen digitalkamera på den tiden så man kunde inte kolla hur bilderna blev. Annars hade jag nog försökt att ta nya bilder utan motljus.)
Här är en annan modul i ISS
En av dom första rymdkapslarna. Den var INTE stor.
Det fanns många montrar att studera, men det var svårt med språket och ännu svårare med alfabetet.
I Star City fanns ett påkostat villaområde där kosmonaterna bor. Bl a åkte vi förbi ett påkostat hus där Gagarins änka bodde.
Väl hemma i Moskva gick jag ut och tittade på dom skapliga slussarna, som ligger i området i västra Moskva där vår dotter bodde.
Dom förbinder Moskvafloden med Volga om jag inte minns alldeles fel och verkade ganska förfallna.
Slussportarna var enorma.
Barnbarnen hade fixat en ny jordnära lekkamrat hemma i trädgården medan vi befann oss tankemässigt i cyber space i Star City i Zvyozdny.
